22:04

 

Ibland slog mitt liv upp ögonen i mörker. En känsla som om folkmassor drog genom gatorna i blindhet och oro på väg till ett mirakel, medan jag osynligt förblir stående. 

Som barnet somnar in med skräck, lyssnande till hjärtats tunga steg. Långt, långt tills morgonen sätter strålarna i låsen och mörkrets dörrar öppnar sig.”

(KYRIE, ur Tranströmers samlade dikter och prosa.)